AGEPLAY

Ageplay blir en expedition genom olika tillstånd och uttryck som traditionellt markeras av olika åldrar. På scenen ser vi två personer gestaltade av Lisen Rosell och Amanda Apetrea. De rör sig i olika mer eller mindre graciösa mönster över scenen, de spelar cello och tvärflöjt, de huffar och puffar, de suger, dreglar, slickar, de stretar och drar. Det är inte alltid lätt, men det är ömsom kul och ömsom allvar. Ibland måste de ta på sig sparkdräkt och gråta över spilld mjölk och ibland måste de hänge sig åt seniorgympa. 

Föreställningen inspireras av teman som födelse, att krypa, att lära sig gå, växtvärk, sendrag, åldrande, sexualitet, kön, bajs, fitta, snor, säd, och död. Med andra ord det krångliga och äckliga med att relatera till livets temporalitet. Ageplay är en omogen pjäs, ett utforskande av sexuella såväl som icke-sexuella ålderslekar och ett musikuppspel a la kulturskolan. 

Apetrea och Rosell har under många år utforskat begär, kropp, sexualitet, kön och humor i flera föreställningar. Tex i Grottbjörnens folk (2017), då tog de sig 35 000 år tillbaks i tiden och i Stolthet och fördom (2021) dök de in i det sena 1700-talet.

Med i processen är Benjamin Quigley som har arrangerat musik och designat ljudet till föreställningen och Ellen Norlund som skapat rum och kostym. 

Benjamin Quigley är en musiker och kompositör som har en rik erfarenhet av att komponera och framföra musik för sceniska verk, senast 2021 med Institutets verk Korpelarörelsen i vilket han även var musiker, librettist och dramaturg. Utöver detta har han även skapat, regisserat och framfört en lång rad scenkonstverk.

Ellen Norlund är verksam konstnär, skådespelare och regissör. Hon arbetar med teater, video, installation, interaktiva händelser, fanzine och teckning. Hon har bl a arbetat med med och skapat verk för Malmö Dockteater, Orionteatern, Uppsala Konstmuseum, Ung scen /öst, Potato Potato Scenkonst och Nyxxx.

Åldersgräns 15 år

Längden är ungefärlig.