Sedan mänsklighetens gryning har våld – fysiskt eller verbalt – varit en oskiljaktig del av mänskliga relationer, som en instinktiv reaktion på hot, meningsskiljaktigheter eller maktförhållanden. Samhällets utveckling – med lagar, utbildning, rättsstat och empati – har förändrat vår syn på våld och uttrycker allt tydligare: våld, både fysiskt och emotionellt, är oacceptabelt. Ändå finns illusionen om seger kvar. I kamper, oavsett form, får den så kallade vinnaren ofta den centrala uppmärksamheten. Men segern är aldrig slutgiltig. ”Förloraren” reser sig, samlar kraft och svarar. Så uppstår en oändlig och i grunden meningslös cykel där samhället gång på gång tror att någon kommer att vinna.

”The water roared in sullen waves” är den sista meningen i det legendariska lettiska eposet Lāčplēsis. Där faller Lāčplēsis och den Svarta Riddaren ner i floden Daugava, där deras kamp fortsätter i evighet. I denna föreställning gestaltar två skådespelare denna eviga kamp. Två kroppar som kastar sig mot varandra och slår ner varandra till marken blir en kraftfull symbol för våldet och dess hopplöshet. Kampen får inget slut – kämparna är fångade i en oändlig cykel av att vinna och förlora.

Föreställningen rekommenderas för publik från 12 år och uppåt.

Den här föreställningen är möjlig tack vare Konträrs prenumeranter.
Bli en av dom för att boka biljett!